Det mänskliga mikrobiomet

Tarmmikrobiomet är samlingsnamnet för alla mikroorganismer (bakterier, arkéer, virus och svampar) i vår matsmältningskanal.

Det kallas också för det andra mänskliga genomet, eftersom mängden av de olika organismerna i oss nästan är som ett separat organ.

Det är ett mycket komplext system som kan ha en avgörande positiv eller negativ inverkan på vår hälsa.

Det är omöjligt att definiera en obalans eller störning kvantitativt, eftersom det inte finns något så kallat noll- eller baslinjevärde för det friska mikrobiomet.

Sammansättningen av tarmfloran förändras ständigt i typ och omfattning och anpassas hela tiden till vår kost, miljö och våra levnadsförhållanden. Det är högst individuellt för varje person - som ett fingeravtryck.

Enkelt uttryckt kan man säga att om vi mår bra på alla sätt och vis är det mer sannolikt att vårt tarmmikrobiom är i balans. Om vi mår dåligt kan vi redan nu utgå från ogynnsamma förändringar.

Om vi har påtagliga besvär som immunförsvarsproblem, matsmältningsproblem, allergier, ämnesomsättningsrubbningar eller depression, anses det nu vara säkert att motsvarande förändringar också återspeglas i mikrobiomet.

Vi vet nu att stress, bakteriedödande ämnen, miljögifter, rökning, alkohol och framför allt socker i alla dess former tenderar att ha ett ogynnsamt inflytande på vårt tarmmikrobiom. Men om jag utelämnar det ogynnsamma och lägger till rätt saker kan jag själv göra ett stort positivt bidrag till min hälsa.

Det är viktigt att vidta förebyggande åtgärder om ogynnsamma faktorer som extrem stress, resor till andra länder eller intag av vissa mediciner, t.ex. antibiotika kan förutses.

Tarmmikrobiomet förändras ständigt från födseln till slutet av våra liv. Vår livsstil och framför allt vår kost är avgörande faktorer. Den mat vi äter är bränslet för vårt mikrobiom.

En naturlig förlossning och en kost bestående av bröstmjölk formar vårt unga tarmmikrobiom på ett annat sätt än ett kejsarsnitt eller en kost bestående av komjölk. Dessa och många andra faktorer förändrar ständigt sammansättningen av tarmmikrobiomet under hela livet.

Det gäller även för överdriven sockerkonsumtion: om man äter mycket socker gynnas de sockerälskande bakterierna i tarmen. Deras metaboliska avfallsprodukter, t.ex. alkoholer, kan i sin tur belasta vår organism och tarmfloran. Vi känner inte av det omedelbart men på lång sikt kan det leda till sjukdomar som fetma, högt blodtryck och diabetes.

Men om vi vidtar förebyggande åtgärder kan vi förhindra att dessa sjukdomar överhuvudtaget utvecklas. I ett nötskal: som man sår i unga år får man skörda långt senare - både positivt och negativt.